Döden i Venedig (1912)

Den kortaste boken hitills, men det gör den inte bra för det. Jag har fått tvinga mig att läsa den för att komma genom den. Boken grepp inte ta i mig.
Författaren von Aschenbach åker urtåkad på rekreation till Venedig. Där blir han besatt av pojken Tadzio. Känns märkligt att läsa om en pedofils tankar inlindat i sockersöta formuleringar.

Nej, detta var den sämsta boken hitills. Intressant hade varit om Mann hade istället hade skrivet om myndighetens försök att dölja pesten.

Dvärgen (1944)

Boken handlar så klart om en dvärg som finns hos en furste. Dvärgen hatar allt och alla, förutom fursten. Det är en mycet mörk bok med krig och mord. Men så kom den ut mitt i andra världskriget. Riktigt intressant blir boken i beskivningen av dvärgens sätt att förnedra furstinnan.

Boken är lite seg att ta sig in i början, men sen kan man inte lägga den ifrån sig. Till skillnad från ”Gäst hos verkligheten” som jag la ner att läsa pga den inte intresserade mig.

Stolthet och fördom (1813)

I all min enfald så trodde jag att Jane Austen skrev typ ”tant-snusk-böcker” alla Barbara Cartland, men ack vad jag bedrog mig. Boken är mycket rapp och faktiskt spännande hela tiden.
Det handlar om familjen Bennet, herr och fru samt deras fem döttrar. Fru Bennet högsta önskan är att alla skall gifta sig. Framför allt handlar det om Elizabeth som blir förälskad i den dryge mr Darcy. Elizabeth vet verkligen hur man ger en karl svar på tal.

En fantastisk bok om gör att jag måste helt enkelt läsa mer av Jane Austen.

Flugornas herre (1954)

Ännu en nobelpristagare, William Golding, men en riktig klassiker bör ju ha resulterat i nobelpriset. Behöver jag förklara vad boken handlar om eller är den lika känd som Gudfadern?
Ett plan kraschar, öde ö, pojkar 6-12 år, två ledare (Ralph o Jack), ett mobboffer (Nasse, Piggy), barnen håller samms, barnen ovänner, två läger, två pojkar dödas, barn räddas och blir barn igen.
Boken är mycket spännande även om man vet hur det skall gå. Det blir precis som Robinson på TV, barnen intrigerar och är lata. De blir otroligt fort mänskliga, dvs med fel och brister.

Klassiker

Vad är en klassiker?

Varför just dessa klassiker?

Självklart har de valt böcker från Albert Bonniers förlag och det skall ju tas hänsyn till en mängd faktorer: blandningen av kvinnor, män, olika språk, kulturer…..

Men…
Varför två böcker av Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg?
Var finns Simone de Beauvoir, Agnes von Krusenstjerna, Albert Camus, Arthur Conan Doyle, J.D. Salinger…?

Kallocain (1940)

Var Karin Boye mer än bara ”Ja, visst gör det ont när knoppar brister”? Kallocain slog verkligen knockout på mig. Vilken är bäst hittills, Doktor Glas eller Kallocain?
Leo Kall uppfinner sanningsdrogen kallocain i denna framtidsroman. En framtid där Världsstaten styr och kontrollerar alla och allting.

Jag måste nog läsa ”1984″ av George Orwell.

P.S. Fortfarande ingen Austen än D.S.

Alla dessa präster!

Tidigt reflekterade jag över att nästa samtliga av dessa klassiker innehåller någon präst.
Hemsöborna: Pastor Nordström som hela tiden hjälper till med att få bort Carlsson.
Gösta Berlings saga: Den avsatte prästen Gösta Bergling.
Doktor Glas: Pastor Gregorius, vars fru hatar honom.

Det var en annan samhällstid då. Präster var betydande maktfaktor. Vad prästen tyckte spelade stor (alltför stor?) roll för människor.