Inte mer än 155 sidor göra att jag tvingas lägga bort boken ofta för att inte läsa sluten den på en dag, som jag gjorde med Möss och människor.
När jag läser den känns det som en naturlig fortsättning på Räddaren i nöden (från 1951). Dr Glas är som Holden Caulfield, vilsen i en värld, olyckligt kär. Dr Glas finner sig tvingad att hjälpa Helga Gregorius från sin man Pastor Gregorius försök till sex. Både denna och Hemsöborna innehåller mer sexuella anspelningar än vad jag trodde var vanligt runt 1900.
”Tända ljus tillhör staden. Aldrig har jag känt lyckan och stoltheten över att höra hemma i stad starkare än då jag som barn kom in från landet någon höstkväll och såg det tindra ljus runt kajerna. Nu, tänkte jag, nu måste de stackarna där borta på landet hålla sig inne i stugan eller också stövla omkring i mörker och smuts.”
